YOUTH

Eskilstuna blev inte så freaking fantastiskt som jag hade hoppats på, mina drömmar krossades främst av längtan efter folk samt lite enveten hemlängtan. Åtminstone hade jag tillräckligt roligt för att glömma bort längtan, tack vare alla så fina och mysiga människor, Veronicas åh så goda mat och bara allmänt mys. Måndagskvällen blev galen (för galen) då jag utklädd till hiphopare dränkte min längtan i alldeles för mycket alkohol på Packalens maskerad och däckade halvt om halvt i Veronicas säng. Min familj hämtade mig på tisdagskvällen på sin bilresa mot Stockholm och Hökarängen för att hälsa på bror min. Jag gottade ner mig mellan mina syskon med djungelvrål och tryggheten flödade. Väl i Hökarängen och Stockholm åkte vi tunnelbana som bara fan, shoppinghysterin tog över min kropp vi såg låt den rätte komma in (fotot var ju helt otroligt!!) åt kladdiga cupcakes hos gudföräldrarna, stannade uppe till långt in på natten och åt stora goda frukostar med mycket avocado och frukt. Sjukt hur kul man kan ha med sin familj. Nu saknar jag dock mina vänner så det värker i bröstet.

I fredags klockan fem på morgonen tog jag tåget upp till Stockholm och hälsade på Oscar i Hökarängen. Hökarängen Centrum var svårt att missa eftersom det lystes upp av två stora skyltar som med röda neonbokstäver bildade HÖKARÄNGEN CENTRUM. Centrumet dränktes av flera neonskyltar i olika färger där det stod exempelvis Kläder, Konditori, Garn, Pizza, Frisör och Zoo. Inga spexiga namn här inte, nej man var klar med vad som fanns innanför dörren.
Jag och Oscar letade extrapriser på matdax, i fredags kostade vindruvorna nio och nittio så vi tryckte i oss en hel del. Vi gick på stan och jag köpte en enorm tygpåse och mina efterlängtade strumpor från american apperal. Vi gick på Victoriabion och såg Somers Town, underbar film för övrigt, vi poppade popcorn i olivolja, hälsade på min gudföräldrar i nacka där det bjöds på äpplekaka och blyga blickar från den oemotsåndliga ettåriga Tyra. Vi åkta tunnelbana mer än nödvändigt och stod utanför urban outfitters på söndagen i hällregn och förbannade oss själva för att vi inte hade kollat öppettiderna innan vi åkte. Vi lagade mat i Linnéas mysiga kök som jag saknar otroligt mycket, med runt bord och söta vita pinnstolar, rökelsedoft och teburkar överallt, en tvålpump (innehållande diskmedel) föreställande en rosa flodhäst, en smal gullig gasspis, ingen diskmaskin och olika bestick och porslin. Efter en nästan hel flaska hallonsoda på egen hand gick jag på toa otaliga gånger i det fantastiska och ljusrosa badarummet med dödskalleduschdraperi ett "inbyggt" badkar och hyllor, korgar och handfat fyllda med bodyshopprodukter (Linnéa är besatt av bodyshop). Vi såg på film, lyssnade på samma makalösa musik om och om igen, jag läste Rocky och kiknade av skratt (efter år av oförstålse för varför Oscar gillar den så mycket) medan min bror skapade musik. Jag stormtrivdes och började gråta klockan tolv på natten på tåget hem. Jag saknar Oscar så jag får ont i magen. Det är tre jävla veckor kvar tills vi träffas igen.